det finns fortfarande människor som är käcka

adrian i min klass kränger klockor

& duffne samlar på dem

i love...

det här får bli min inspirationsbok eller nått för jag orkar inget annat

Det finns dagar då det ligger ettusenfemhundratrettioåtta kilometer emellan, andra dagar då det bara är två lager hud. Och alltid tycks det vara omöjligt att hålla avståndet, antingen det är för långt eller för kort.

Gossip girl goes Göteborg

eller?

i was carried away

allt det som brukade vara roligt gör ont
allt som brukade vara du är nu
skärande pip i mina öron
det är beviset på att känslor faktiskt finns
och en plågande påminnelse om en tid
om en strid, med kanonljud i bakgrunden
synonymt med hopplösa förhoppningar

taggad, triggad och alldeles klarvaken
men ensam om det
bestulen, men jag är aldrig tjuven
aldrig frånvarande, bara livrädd
jag är kär
jag är helt tom nu
tom, en tillstånd som räknas ut ifrån faktumet att du varit full
och att de utspridda pusselbitarna på golvet en gång varit en helhet
men då har ingen sett mitt golv
då har ingen levt mitt liv
ingen har sett mitt tomma glas

så kasta bort sorgerna i ditt liv till vargarna nu
dra, slit , ta tag i ditt s.k hjärta och tvätta det rött
sy ihop det med björntråd den här gången

håll tummarna, plocka fyrklövrar och sätt upp hästskon från förra sommarn
väck de döda fjärilarna i din mage till liv
för du kommer aldrig sluta att vara kär